Monday, monday, monday.

Måndag idag! Vad innebär då det?

Jo, att det är fyra dagar kvar tills det är helg igen!


Men det innebär också att jag denna morgon började med att ta mig till Tegnérs matsalar runt tio tiden för att stanna där till drygt tre på eftermiddagen. Jag fick masserat två ben samt svarat på några punkter av APU-uppdraget om hur min praktik är upplagd & hur föregående vecka var.
Jag fick även besök av en lärare på skolan, "E", som ville se hur jag sköter mig osv.
Exemplariskt naturligtvis! Sen gick samtalet av någon anledning mer över till handboll & det ger jag helt & hållet "N" skulden för.
 

På tal om handboll så kanske, kanske, kanske jag borde ge det en chans. Jag har aldrig brytt mig om den sporten tidigare, men så var det ju även med fotboll innan, tills jag en vacker dag upptäckte hur underhållande det kan vara att se på.
 

Jag minns det som igår! Det var en solig sommardag för några år sedan, närmare bestämt 2003. Jag kände inte för att vara utomhus & tror att det berodde på min allergi, så istället satt jag inomhus framför tv:n & bläddrade bland kanalerna. Plötsligt visades Dam-VM i fotboll i rutan.
Jag vet inte varför jag inte bytte kanal, kanske var det ödet!?

Hur som helst, från den stunden var jag i alla fall fast. Jag fortsatte att kolla på hela mästerskapet & blev faktiskt irriterad över att de inte vann när jag var så engagerad!

Jag fortsatte året därpå med att kolla på U21-EM (där "J" spelade nån match), "riktiga" EM, Allsvenskan, La Liga samt Champions League. Jag lärde mig alla regler, spelare, tränare & lag.


Rätt konstigt att jag inte tröttnade eftersom jag gick från att ha sett 0 matcher i mitt liv, till att se det mesta som visades, både på tv & på Landskrona IP som då var min hemmaarena (en del av mitt hjärta kommer alltid att vara svart-vitt randigt!).

Nu för tiden är jag dock inte riktigt lika flitig. Förra året såg jag nog bara två matcher på Malmö Stadion. Intresset har väl börja avta, tyvärr...


Var det inte min praktik jag skrev om?


Efter att vi varit på Tegnérs åkte vi till Puls, som vanligt. Jag börjar nästan känna mig hemma där. Timmarna gick & till sist var det mörkt ute & dags att sluta för dagen/kvällen.
För min del alltså.
Jag blev avsläppt i närheten av stationen, tog tåget hem & nu sitter jag alltså här & skriver som vanligt. Ganska stolt över mig själv som lyckas hålla igång den här bloggen så bra, det trodde jag faktiskt inte.


Imorgon ska jag till sjukhuset, wish me good luck?



Adios amigos!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0