Fredag innebär telefonsamtal & handboll.

Idag satt jag färdigduschad & mätt efter frukosten framför tv:n redan kl. halv elva på morgonen.
Eller förmiddagen om man ska vara petig, men jag räknar det som morgon eftersom jag brukar sova då. Anledningen till att jag var vaken är för att en kund från Slagthuset ringde på mobilen & väckte mig på min lediga dag! Yrvaken som jag var, försökte jag ändå att låta normal & antecknade samtidigt i min kalender. Strax därefter ringde två kunder till, så snart är faktiskt nästa hela vecka fullbokad eftersom både jag & "N" fått en del samtal. Skoj va!


Vad ska man egentligen göra när man ofrivilligt går upp såhär tidigt en ledig dag?

Jag har ingen aning, så därför har jag inte gjort någonting hitintills idag. Jag hade i & för sig kunnat städa, plugga, fundera över min framtid, handla, tvätta, stryka, tagit en sväng med hundarna eller något annat helt onödigt & oviktigt, men icke. Istället har jag bara gjort... ingenting.


Senare idag ska jag äta tacos, mums! Efter denna utsökta måltid är det tänkt att jag ska möta "B" på stationen & sen ta tåget till Lund där vi ska bege oss mot idrottshallen. Där ska vi se en match i elitserien i handboll för första gången i våra liv. Det ska bli kul!
Eftersom jag vill ha ett bra första intryck så är det bäst för Lugi att dem vinner. Or else...



Adios amigos!


Massage, tatuering & bröllop.

Dagens händelse nummer 1:

Jag masserade min första kund på Slagthuset idag & det gick jättebra.

Efter att jag gjort i ordning mitt & "N":s tillfälliga massagerum dvs. fixat med britspapper, satt på musik & dekorerat lite, så anlände han precis i tid. Han fick då fylla i ett papper angående sin hälsa & sen var det dags för en halvtimmes massage.
När 30 minuter gått & allt var klart, fick han även fylla i en utvärdering som jag läste efter att han gått. Han blev nöjd!


Dagens händelse nummer 2:

Jag mötte upp "B", mitt moraliska stöd, på centralen för att sen ta bussen till tatueringsstudion. Vi kom dit ganska mycket för tidigt, men gick ändå in & bläddrade i tidningar under tiden vi väntade.

Jag blev konstigt nog inte nervös fastän klockan tickade på & det närmade sig. Enligt "B" blir jag aldrig nervös, men det är faktiskt inte sant... Du har fel!
Under vårt besök i studion kom "B" också fram till att hon ska bli tatuerare. Tyvärr så behöver hon ju folk att öva på & jag är tydligen ett potentiellt offer...


Efter ungefär 20 minuters smärta var det klart. Det var ingen större fara. Det gjorde ju ont,
men jag överlevde. Nu har det alltså skett & det finns inte längre någon återvändo... Jag är märkt.


Dagens händelse nummer 3:

Min halvsyster "T" & hennes sambo "P" var här på middag & det var la trevligt.

De pratade bl a. om sitt bröllop, bröllopsresan & jakten på kläder. Nyligen hade de varit inne på ett ställe som hyr ut frackar, smokings osv. där de misstänkte att butiksägaren både var förståndshandikappad & fått en stroke. Haha, tyckte det lät kul... Obs, det var inte sant.


Adios amigos!


Man kan inte köpa en ny Björn.

En MSN-konversation som handlade om dagens i-landsproblem. Den fick mig verkligen att tänka till.

Nathalie säger:

naj! jag råkade äta den godaste dumlen först.

Anna säger:

haha, dagens i-landsproblem.

Nathalie säger:

haha, ja. nu blir det helt fel...

Anna säger:

du, idag är björn gustavsson i malmö, så nu sitter sötot där och alla skrattar.

Nathalie säger:

stackars dig.

Anna säger:

ja, jag veeet.

Nathalie säger:

dagens andra i-landsproblem.

Anna säger:

haha, mhm, det största!

Nathalie säger:

näststörsta. min dumle var viktigare.

Anna säger:

haha, dumle kan man ju köpa nya lilla du, det kan man inte med björn!

Nathalie säger:

hmm... där sa du allt nått.

Frågan är vad som är viktigast, dumle eller Björn? Killen är ju sjukt rolig! Men dumle är svårt att motstå...


Adios amigos!


Förbereda sig eller ta det som det kommer?

Imorgon smäller det!
Eller bränns. Eller sticks. Eller hur det nu än känns. Det jag snackar om är alltså min tatuering som jag ska göra. Jag fixade nämligen en tid förra veckan så imorgon är det äntligen dags...


Av någon anledning har jag inte riktigt förberett mig för det, varken mentalt eller genom att leta upp en bild. Jag vet ju i & för sig vad jag vill ha, så nu ska jag bara leta upp en bra bild på motivet.
Annars får jag rita själv, för så komplicerad är den faktiskt inte.


När det gäller att förebereda sig inför saker så agerar jag olika beroende på vad det gäller. Ibland tar jag det bara som det kommer, utan att ens ha ägnat en tanke åt vad som komma ska & ibland föredrar jag att ha tänkt ut allt i förväg.

När det gäller tatueringen så har jag valt att inte tänka på det överhuvudtaget, smärtan & så menar jag. Annars hade jag nog gått runt & funderat över det hela tiden vilket bara hade gjort mig väldigt nervös. Vad jag däremot försökt förebereda mig på, är kunden som jag ska massera imorgon. Eftersom det är min första & jag inte har gjort så här innan, så är det säkrast att ha bra koll på allt.
Jag har gått igenom vad jag ska säga & göra, allt för att verka så proffsig som möjligt. ;)


Mina vänner, glöm nu inte att tänka på mig imorgon kl. 15 & en stund framåt! Det är då det sker.
Jag blir märkt för livet.


Adios amigos!


Ryktet har spridit sig.

Vet ni vad! Jag kan återkomma med mer information om praktiken redan nu!

Det är nämligen så här, att istället för att personalen på Slagthuset ska skriva upp sig på en tid på en lista för att få massage, så kommer de att ringa till antingen mig eller "N" på våra mobilnummer.

Detta är helt enkelt för att det är lättast(?) eftersom vi då kan planera när vi ska börja om dagarna. Kunderna måste alltså beställa tid minst en dag innan, så att vi vet när vi ska dyka upp dagen efter.



image20
(FotografNatta)



Vår första kund ringde mig faktiskt precis & bokade tid på torsdag! Jag blev helt förvånad,
trodde inte personalen fått veta något om oss än, men det hade dem tydligen.

Så nu har jag skrivit in tiden i almanackan & meddelat "N" som jag alltid kommer att behöva göra direkt efter någon beställt tid, så vi inte dubbelbokar. Coolt detta.



Adios amigos!

De två N:ens massagefirma!

"Här sitter ju mina flickor & väntar!", var det första kvinnan på Slagthuset sa när hon fick syn på mig & min klasskompis "N" som satt bekvämt i receptionen. Mina flickor? Ha!

Tillsammans med denna kvinna vid namn "K" som jag aldrig träffat tidigare, satte vi oss ner i några fåtöljer längre in i byggnaden, där hon berättade om upplägget för hur vår praktik kommer att se ut de kommande tre veckorna.


Det kommer att bli helt annorlunda från de praktiker jag haft i årskurs 1 & 2 kan jag meddela. Tidigare har jag ju (förutom senast) varit själv på avdelningar där det har funnits rätt mycket personal & då jag även tilldelats en handledare. Så kommer det inte att bli nu.

För det första så är ju jag & "N" där tillsammans & för det andra så kommer vi inte att ha någon handledare, utan vi har bara "K" som någon sorts kontaktperson.

Annars kommer vi att planera & sköta allt själva, så det ligger mycket ansvar på oss.
Det blir vår egen lilla massagefirma! Fast utan betalning. Rätt coolt ändå. Jag får återkomma med mer detaljer om hur vi kommer att styra vår lilla firma eftersom vi ska bestämma allt sånt imorgon.


"S" (läraren) var ju förstås också med oss på mötet idag på Slagthuset & tydligen så ska hon bli mamma någon gång senare i sommar. Detta var vad "N" sa till mig igår & därför kollade jag idag om det kan stämma, vilket det definitivt kan!


Det är värsta babyboomen på vår skola nu för tiden, folk blir gravida till höger & vänster & pappalediga hit & dit. En vacker dag kommer vi att stå där utan några lärare... Jag tror faktiskt det.



Adios amigos!

Möten med lite innehåll.

Så vad fick jag då veta om praktiken på mötet med "S" i skolan i förmiddags? Absolut ingenting.

Det enda jag fick veta är att vi ska träffas imorgon runt 12-tiden utanför Slagthuset, det är väl då mina frågor kommer att besvaras. Så istället för att lämna skolan idag med information, fick jag bara en kasse med oljor, handdukar & rengöring till massagebänken med mig hem. Dock ingen bänk,
den hade nog varit lite för tung för mig att asa runt med överallt...

Innan jag stack hann jag även med ett kort möte med syon som berättade om några massageutbildningar som finns. Jag funderar nämligen på att kanske läsa vidare & bli certifierad massör eller massageterapeut. Det verkar vara ett kul yrke, men jag är inte säker på hur jag vill göra... Vad tycker ni, låter det bra?


På vägen hem tutade en viss "A.A" (en anonym alkoholist?) på mig, men eftersom jag är ganska seg ibland hann jag inte reagera. Varför körde du inte mig hem?
Det var faktiskt blåsigt ute idag & det är inte särskilt kul att gå i motvind hela vägen hem!
Ungefär lika kul som det är att missa bussen p.g.a. att tåget är försenat...


Adios amigos!


Solen skiner här utanför.

Nu sitter jag här igen, det var ett tag sen man satt här sist & det kommer antagligen dröja ett tag tills man sitter här igen. Jag befinner mig i skolan på ovanvåningen framför en dator omringad av alla ettor & tvåor som pladdrar på högt om sitt nyss avslutade sportlov. Eller berättar vad de gör framför sina datorskärmar. Eller skrattar högt åt något de ser på youtube. Detta ska föreställa en tyst våning, men eftersom jag inte försöker plugga så stör det mig inte särskilt mycket. Bäst att ni snackar av er nu, för sen har ni lektion & då är det bäst att sitta tyst & lyssna med intresserade ögon, mina vänner!


Jag har precis haft mentorssamtal med min lärare "P" & det utspelade sig på exakt samma sätt som det brukar. Det börjar som vanligt med artighetsprat då hon frågar hur jag mår & hur min praktik går. Därefter går vi igenom mina betyg & kollar på hur bra jag var på att gissa vad jag skulle få i början av terminen. Förvånande nog har jag fått högre betyg i de flesta ämnena.

Efter detta får jag rita kryss på ett papper under olika frågor som visar var på skalan jag ligger. För det mesta sätter jag mig i mitten, det är neutralt & bra. Man slipper anstränga sig med att tänka hur det egentligen ligger till & därefter förklara ingående varför man placerade krysset exakt där man gjorde. Lagom är bäst när det gäller sånt här helt enkelt!


Jag planerar att sitta framför datorn i ungefär en timme till för sen har jag mitt andra möte för dagen med min lärare "S". Jag vet inte riktigt vad som kommer att hända då, men jag antar att hon ska berätta om hur praktiken på Slagthuset kommer att gå till, för jag har inte en aning!

Jag återkommer antagligen ikväll med mer information, jag har nämligen bestämt mig för att uppdatera min blogg oftare än med ett inlägg per dag. Eller det beror i & för sig på hur mycket jag har att skriva, men jag känner att jag skulle kunna skriva mer än vad jag redan gör. Min blogg är ju min dagbok där det är tänkt att jag ska få ut alla mina känslor & tankar & allt annat som behöver få sitt utlopp. Jag skriver ju mest för min egen skull. Dessutom är det en bra sysselsättning när jag har tråkigt... Som nu...

För två veckor sen vid den här tiden satt jag på Tegnérs. Minns inte exakt vad jag gjorde, men jag vet i alla fall att jag var där, hihi. Härligt ställe. Hoppas verkligen att han ringer mig en vacker dag om det finns behov av hjälp. Snälla "C", gör det!

Nä, nu ska jag göra lite nytta & gå in & kolla på ams om det mot förmodan skulle finnas något jobb till mig.


Adios amigos!


"Vänta inte till imorgon med det du kan göra idag."

Just nu har jag tre böcker som ligger framför mig på skrivbordet. De har rätt intressanta titlar så jag fattar inte varför jag inte tittat i dem tidigare. "Sensualism eller Skamgrepp", "Drömprinsen & Glamourgullet" samt "Bimbobakslaget" heter dem.

Fram tills för en stund sedan så hade jag inte ens bläddrat igenom dem, fastän jag & min projektpolare lånat dem totalt tre gånger. Vi har i flera månader tänkt att fortsätta skriva på vårt påbörjade arbete, men det är mycket lättare att tänka en sak, än att utföra den i verkligheten om man har dålig självdisciplin & är bra på att skjuta upp saker. Vi har än så länge besvarat en av våra tre frågeställningar & detta har vi lyckats göra på ett halvår. Nu har vi bara åtta veckor på oss att besvara de två återstående frågorna samt förebereda vår redovisning. Åtta veckor är ändå en rätt lång tid, så visst kommer vi att fixa det, men jag känner mig ändå stressad. Därför bestämde jag mig idag (för femtioelfte gången) att sätta mig ner & skriva lite för att minska ångesten. Ungefär en datorskriven A4 blev det, så nu mår jag en aning bättre.

Ett råd till mig & alla andra: skjut inte upp saker & ting! Gosh. Det är så lätt, men ack så dåligt.
Kan bara sluta i katastrof! Om man har otur...


Adios amigos!


All väntan på The Studio gav mig huvudvärk.

Dagen då jag skulle få leka modell var då kommen! Det började ju strålande med att jag försov mig & blev väckt av "A.N" som ringde för att säga att hon skulle hämta mig drygt en timme senare,
men eftersom jag bara skulle äta frukost så var det lugna puckar & jag behövde inte stressa.
När "A.N" kom åkte vi till stationen & tog tåget till Malmö & därefter väntade vi på bussen som skulle ta oss till Turning Torso.


Har ni varit där inne någon gång? Vilken byggnad! För det första så kommer man knappt in genom dörrarna & för det andra är det omöjligt att öppna hissarna utan hjälp, eller ens hitta dem.
Men byggnaden är i alla fall väldigt cool på utsidan & lika cool på insidan. Väldigt modern - fin inredning & kameror överallt.


Kl. 14.30 som var tiden vi fått när vi bokade, gick "A.N", "P", "J" & jag in genom dörrarna till The Studio. Vi registrerade oss på datorerna & sedan var det bara till att sitta ner i sofforna tillsammans med alla andra & vänta tills det var vår tur att bli sminkade. Under tiden så drack vi iste & käkade salta pinnar & annat smått & gott, samtidigt som vi såg hur fler & fler tjejer vällde in i den inte alltför stora studion.


Två(!) timmar senare, var det då äntligen dags för oss att sätta sig i varsin stol & bli målade av en make-up artist. Väntan dit var ganska seg & tyvärr så blev sminkningen klar rätt fort vilket skulle betyda ännu mer väntan.
När jag kollade mig i spegeln blev jag nästan chockad - jag såg så annorlunda ut! Eller det var mest ögonen som fått en annorlunda form. Mer asiatliknande. Eller kattliknande. Kan inte bestämma mig. Häftigt såg det ut i alla fall! Tyvärr så blundade jag ju 95% av tiden så jag kunde inte se hur hon gjorde, men jag hoppas kunna testa mig fram till något liknande en vacker dag för jag blev verkligen nöjd med det.


Efter ytterligare en timme var det vår tur att bli tilldelade en fotograf. Vi följde med henne bort till kamerautrustningen & sen var det bara till att börja. "P" var först, "J" tvåa, "A.N" kom efter det & sist var då jag. Vi blev fotade framför tre olika bakgrunder & jag tror att fotografen tog runt 30 bilder på oss. Under hela tiden så visade hon hur hon ville att man skulle stå & var man skulle ha händerna, allt för att det skulle bli en bra pose ni vet. ;)

Själva plåtningen tog inte särskilt lång tid, så när det var klart var det bara till att sätta sig ner & vänta igen tills någon kom & hämtade oss för att visa bilderna på en dator.


Denna någon råkade visst heta samma sak som jag, så när vi hälsade & hon sa sitt namn så sa jag bara: "Ja.. Samma här du!" Denna någon försökte även tvinga på oss varsitt paket, d.v.s. 10 bilder för ungefär 1600 kr, men ingen av oss nappade på det. Istället så köpte vi mellan 1-4 bilder var vilket gjorde henne ganska besviken. Vi blev konstigt nog inte ens sugna på att köpa fler när hon gav oss flertalet komplimanger för varje bild, som hon för övrigt bara visade i en halv sekund innan det var dags för nästa. Egentligen hade jag rätt svårt för att bestämma mig, men jag valde ändå ut två stycken ganska fort. Båda två går för tillfället att ses här.

Så idag fick jag alltså känna på hur det är att vara modell för en dag, typ. Det innebär sjukt mycket väntan, men belöningen kommer väl när man får se bilderna (som för övrigt får mindre bra kvalitet när man lägger upp dem här, alltid likadant). Kul dag tjejer!



image19


image17


Adios amigos!

Karriär som städerska eller modell? Vilket skämt.

Idag gjorde jag något som jag försökt undvika bra länge nu - jag storstädade mitt rum! Varenda sak fick känna på dammtrasan & varenda vrå blev uppsökt av dammsugaren.

I & med att jag tycker det är så tråkigt att städa (fast vem gör inte det?), så tog det ganska lång tid eftersom jag som vanligt gör en massa saker emellan. Att jag dessutom samlar lite smått på änglar & ljus & har runt 50 stycken eller mer av båda sakerna, gör inte saken bättre. Den hyllan är definitivt värst att damma! Idag tog dessutom en av mina änglar ett drastiskt beslut & bestämde sig för att lämna jordelivet genom att flyga ner på golvet i en våldsam fart innan jag hann reagera. Tyvärr så tappade hon sina vingar i fallet, men skicklig som jag är, kunde jag limma ihop henne igen så att hon nu ser ut så gott som ny.




Imorgon kl. 14.30 ska jag & "A.N" samt hennes kompisar infinna oss...
Heter det "i" eller "på" Turning Torso? Hur som helst är det dit vi ska & någonstans inuti byggnaden ligger då The Studio. Där ska det sminkas, fotas & grejas vilket betyder att vi ska komma dit osminkade & med ombyte av kläder om man vill variera bilderna.


Usch, för att åka dit  osminkad. Inte för att jag brukar ha fem lager spackel på mig som vissa andra människor man ser på stan har, som är helt orangea eller är överdrivet bruna i ansiktet, men ändå. Varenda gång jag ska någonstans som ligger utanför 0,5 km:s radie från huset, brukar jag lägga på ett lager mascara eller så eftersom jag känner mig mindre ful då. Inte för att jag anser mig se bra ut annars, men jag ser helt enkelt litelite mindre ful ut med smink på.


Det ska faktiskt bli ganska spännande imorgon, även jag om föredrar att stå bakom kameran än framför. Ärligt talat så står jag mycket hellre bakom!
Men man måste testa på allt i alla fall en gång, eller hur?



Adios amigos!


Long time, no see. Bad!

För ett tag sen körde "M" härifrån i sin riktigt snygga bil efter att ha tillbringat hela dagen hemma hos mig. Inte nog med att jag precis fått veta att hon skaffat körkort, utan nu fick jag se att hon hunnit ordna fram en fin bil också! Very cool.


Eftersom husets väggar begränsade oss en aning (eller för att vi hade dålig fantasi), så spenderade vi den mesta tiden med att spela spel & uppdatera varandra om vad som pågår i våra liv & vad som hänt på sistone. Det var ju sjukt längesedan vi träffades, vågar nog inte ens tänka på när det var sist...

(I somras kanske?) Vi måste bli mycket bättre på att träffas, eller åtminstone hålla kontakten!
Vi har ju trots allt känt varandra i över tio år, så jag hoppas på tio till. Skärpning där.


Nu ska jag snart dra till bussen för att möta upp dagens andra playdate, "A.O", på stationen.
Hon vill att vi ska gå hem till "B" & överraska henne med ett oplanerat besök, så vi får väl se hur det går. Kanske är hon inte ens hemma, det återstår att se!


Om jag inte ska behöva springa till bussen, vilket jag i & för sig vägrar att göra, så är det nog bäst att jag går nu.



Adios amigos!


Robins tv-inspelning.

Före kl. 19.00 idag hade jag aldrig tidigare varit på en tv-inspelning. Nu kl. 00.00 kan jag dock lägga till den saken i listan över grejor jag upplevt. Tyvärr så var det inte jag som hade huvudrollen framför kamerorna denna dag, utan det var ju allas våran favorit-Robin!

Ni känner väl Robin? Eller har åtminstone sett honom i hans program som går på fredagar kl. 21.00 på Svt1? Ett mycket roligt program om jag får säga mitt!
Jag vet inte om det berodde på att jag var på otroligt bra humör idag, eller om det var för att jag såg programmet live, men jag tyckte det var ovanligt kul ikväll, så jag hoppas att ni ser det på fredag!


Allt började kl. 18.00 då dörrarna till foajén på Skånes Dansteater i Västra hamnen i Malmö öppnades. Jag & "A.O" hade efter vissa bekymmer lyckats hitta dit, efter att vi bestämt oss för att följa efter två stycken andra som hoppade av på samma hållplats & som också verkade vilsna. Vi gissade på att de skulle till samma ställe som oss & som tur var hade vi rätt. Vi visade våra biljetter i entrén, hängde av oss i garderoben & satte oss ner i en soffa tills det var dags att gå in i studion.


När det var dags, gick vi in & satte oss på rad nr. 9 vilket i & för sig var en av de bakre raderna, men eftersom det inte var särskilt stort så spelade det mindre roll. Vi såg bra!

Innan själva inspelningen började, så fick vi i publiken visa hur högt vi kunde applådera när en annan kille kom in & bjöd på roliga skämt för att alla skulle bli på topphumör.
Den här killen var alltså pausunderhållningen som fick rycka in lite då & då när det blev avbrott & något behövde fixas med tex. ljudet osv. Allt för att publiken skulle hållas igång & inte tröttna!


Hemma i tv-soffan så tänker man väl oftast inte på hur det egentligen går till när man spelar in det där programmet som man sitter & tittar på. Att det tex. blir avbrott lite då & då, att de får ta om saker, att publiken blir uppmanad att göra si eller så.

Men idag när jag fick vara med bakom kulisserna så fick jag alltså veta sanningen! Inte för att jag varit helt ovetandes om det innan, men ändå, nu fick jag se det med egna ögon. Programmet Robins varar ju bara i 30 minuter, men själva inspelningen tog ungefär en & en halvtimme p.g.a. att det skulle fixas & trixas.


Gästerna i (fre)dagens program var/är Ingvar Oldsberg & gruppen Calaisa.
Inga drömgäster för mig precis, men det var vår enda chans, eftersom de två kommande & sista programmen redan var uppbokade. Då med bl a. Johan Wester & Björn Gustavsson, det sötot.
Jag ska dock inte klaga på dem jag såg idag, jag skrattade nog så att det hade räckt för resten av veckan. Jag hoppas att all den humor som fanns idag går att se på fredag också & att det inte bara var bakom kamerorna.


Det var en skoj ikväll, så det får allt göras om! Glöm nu inte att bänka er framför tv:n på fredag! Jisses, vad jag har gjort mycket reklam för det programmet i dagens inlägg.
Jag borde nästan få betalt.


Adios amigos!


How do I look?

Fastän jag tycker det är lite sådär halvtradigt att gå omkring på stan själv, så gick jag ändå runt & lullade lite för mig själv idag i Lund. Detta efter att jag gjort ett snabbt besök på sjukhuset.

Jag var bl a. inne på HM eftersom jag ville kolla på några jackor & hittade några stycken som jag tog med mig in till provrummen, helt ovetandes om att jag strax skulle bli någons smakråd.

Samtidigt som jag öppnade dörren till ett provrum så öppnade personen i rummet bredvid sin dörr & ställde sig i dörröppningen. Killen som uppenbarligen inte var svensk, pekade på sin tröja & sa:


- Does this look good?

- Eh...

- I have size L on me right now, but I don't know if I should have S instead. What do you think?

- No, I think it looks good!

- Ok, thank you! I will go and buy it right away.


Det blev inget jackköp för mig idag, utan jag nöjde mig med att bara prova några potentiella inköp. Kände att jag behöver lite betänketid & smakråd först. Skulle kanske bett den där killen om hjälp!


När jag en stund senare stod & väntade på tåget hem så fick jag ett sms där det stod:
"Vink på Nellie. :D"
Jag kollade åt höger - ingen där. Kollade åt vänster - ingen där. Jag vände mig om & kollade på perrongen längst bort & vem fick jag syn på där om inte "K.L" som just avslutat en dag på sin praktik! Vissa hade ju sån tur att de fick välja själva när de ville ha lov.
Jag var inte en av dem, vilket är synd, för jag hade nog kunnat vänta några veckor till.



Adios amigos!


Här rullar vi på r:en.

Idag bar det av till Malmö med min favoritrökare "B" som jag inte träffat på över en månad!
Hon har nämligen varit i mitt älsklingsland Spanien, vilket jag varit ganska mycket avundsjuk på kan jag erkänna... 



"Vi rullar på r:en varje dag, här i söder. Oj, va vi é bra!
 Ingen annanstans släpper man loss som oss varje dag, än i Malmö!"


image12 

(FotografNatta)  

image13 


När vi kom fram började vi med att ta 35:an till Slagthuset, för att kolla var byggnaden låg så att jag inte ska yra runt i stan första dagen på praktiken nästa vecka. Tydligen så låg det precis bakom centralen så det kändes rätt onödigt att ta bussen, men det var kanske lika bra med tanke på mitt lokalsinne.

Då vi kom tillbaka till centralen bara en kvart senare, passade det bra med lunch, så vi åkte till
Mc Donald's & satte oss ner ett tag för att käka. Efter detta näringsrika mål tog vi 5:an till Nobeltorget där en viss tatuerare har sin studio. Tyvärr glömde hon visst bort att dyka upp på sitt jobb idag, så jag kunde sorgligt nog inte beställa tid. Jag blev såå besviken & "B" fick nästan släpa mig bort därifrån. Jag ska till Malmö på onsdag igen, så får se om jag lyckas få tag på en tid då istället!


Några timmar senare, efter att jag först hämtat ut biljetterna till Robins & även hunnit diskutera Shetland Sheepdogs med en främmande man, så åkte vi hem till Ajslöv igen. Då fixade jag ett annat ärende & köpte mig ett efterlängtat rabattkort. Nu ska det åkas tåg må ni tro!

Därefter vandrade jag & "B" vidare till deras nya hem som ligger i ett perfekt läge i stan, verkligen nära till allt. Dessutom så är det bara en 20 minuters raksträcka hem till mig, så jag förväntar mig att få besök oftare nu. Speciellt eftersom jag förklarat var Matöppet ligger så att vi kan mötas där.


- Fast jag vet inte om dem säljer mat där, alltså riktig mat.

- Men det står ju "alla tiders matbutik".

- Jaha... men dåså.


Jag har aldrig påstått att jag är smart, men nog borde jag ana något när jag läser deras namn: MATöppet.


Adios amigos!

 


"Promenad" låter egentligen för pensionärsaktigt.

Promenera mera!

Det kanske man skulle ha som nytt motto. Eller inte jag då, för jag promenerar faktiskt fullt tillräckligt om dagarna...
Åtminstone när det är fint väder ute & man slipper ha tre lager kläder på sig. Så det så.

När våren snart närmar sig & vädret bjuder på mer sol & värme igen, så kommer jag mer än gärna att ta en runda utomhus. Men till dess, så föredrar jag ändå att ta bussen än att kämpa mig fram genom regnet & blåsten. Som tur är har det inte varit någon riktig snöstorm än, men det måste väl inträffa det med, innan våren kan komma på riktigt gissar jag.


Vår - du fina årstid, du är efterlängtad, bara så du vet!


Fastän det var svinkallt ute idag & blåste som bara den, så tog jag & "A.N" ändå en promenad i stan. Vi passade bl a. på att kika i det nybyggda området som egentligen inte alls ligger långt ifrån där jag bor. Om man tänker fågelvägen så är det drygt fem minuter hem till mig,
men eftersom det råkar ligga en dum järnväg ivägen med staket runt om, så tar vägen hem istället 20 minuter. Fast eftersom jag inte har något emot att gå, så gör det väl inget antar jag...
Känns bara lite onödigt ibland då man har bråttom!

På våran runda så gick vi även förbi 4H där vi hittade några uttråkade hästar & hundar. Det såg så synd ut om dem. Som tur var kunde jag pigga upp dem genom att ta några smickrande bilder.
Som den här tex, looking good!



image13
(FotografNatta)


Förutom att motionera genom att ta 10 000 steg per dag, så har jag även bestämt mig för att börja simma. Ja, ni läste rätt - simma! Det är bra för kroppen, konditionen osv. så jag tänkte, varför inte?

Nu försöker jag bara övertala några andra att haka på min nya idé. Än så länge har jag fått svaren: "men man får så breda axlar av det" & "hoppas att vi räknas som barn".

Det förstnämnda bryr jag mig inte om, men det sista hoppas jag med, att vi räknas som ungdomar. Annars måste vi betala 60 kronor varenda dag vi känner för att ta några längder i bassängen & då hoppas jag verkligen att det är värt det. Lite muskler hade ju inte skadat att få så att jag slipper låsa in mig på ett gym eller så. Whoa, rimstuga!


Adios amigos!


Mr. Chef säger: "bork, bork, bork."

Hallå snyggingar!


Visst gillar jag att shoppa kläder & så, men det finns ju en gräns över hur mycket dem får kosta & den gränsen kunde jag tyvärr inte överskrida idag när jag var på klädparty hemma hos min kusin "S". Låter skoj va? Klädparty!

Kunde varit, om kläderna varit några hundralappar billigare & mer i min smak. Innan jag kom dit hade jag fått höra att kläderna var typisk "språklärarstil" så därför kom jag mest dit för fikan! Den var god & det bjöds bl a. på muffins med mintsmak. Riktigt nice.

När jag ändå snackar om kusiner, så tror jag att Sportbladet i Skånskan måste ha brist på saker att skriva om. Två dagar i rad nu så har dem haft två stora bilder på "J" där de skriver om hans förmodade lilla fotskada. Såhär intressant är han aldrig annars.

Jag längtar till allsvenskan drar igång igen så man får någonting att följa. Man kanske skulle se första matchen när MFF möter IFK Göteborg... Hmm.

I samma tidning kunde man även läsa att Lugi förlorade igår! Vad ska det föreställa? Svara på det du!




På grund av att jag har lätt för att skjuta upp saker & ting ibland (läs: alltid), så har jag glömt att anmäla mig till högskoleprovet vars sista anmälningsdag var igår. Jag hade inte ens hunnit fundera på om jag vill göra det eller inte. Vet ju inte om jag vill plugga vidare.

Men eftersom resultatet gäller i fem år hade man ju i & för sig kunnat göra det, ifall man plötsligt kommer på en dag vad man vill studera liksom.

Enligt hemsidan så kan man anmäla sig i nån dag till om man betalar via internet. Så om jag ska anmäla mig får jag väl göra det nu ikväll. Gosh, måste tänka snabbt!


Några andra som också borde tänka är dem som är med i melodifestivalen eller dem som har hand om den. Vilket ruskigt program.

En av deltagarna sjöng någonting "borka, borka", vilket påminde mig om när Swedish Chef från mupparna sjunger innan han börjar laga mat. Han är för härlig han!
Tryck på länken här under (osynlig) & kolla på klippet vetja. Störtskön sköldpadda.
http://www.youtube.com/watch?v=j1KSaUEu_T4

Adios amigos!


Den 13:e juni, 19.00. Be there!

Då min kära praktik slutade igår, var jag alltså ledig idag vilket innebär att det blir ett extra långt lov för mig - hela tio dagar! Som jag redan nämnt har det varit tre fina veckor & som nån klok/negativ person sa igår, så "har allting ett slut". Fast det väljer man kanske själv? Jag väljer att tro att allt har en fortsättning på ett eller annat sätt, eller att det leder vidare till något annat.

Gårkvällen avslutades i varje fall med att jag såg Lugi träna & jag måste erkänna att det inte var det tråkigaste jag gjort. Jag kan nog lära mig att tycka om handboll! Faktiskt.

Jag förstod ju direkt att det innehåller mer action än fotboll & det är ju det man vill se? ;)
 

Istället för att spendera den här kvällen i Helsingborg med att festa som vissa personer insisterade på att jag skulle göra, så valde jag att skriva ner namn på en massa kuvert & leta upp adresser som fredagsunderhållning. Låter kanske en aning idiotiskt?

Mjo, men jag kände helt enkelt inte för att gå ut ikväll. Sorry ladies! Kanske nästa fredag om ni är på?

Ibland känner man helt enkelt bara för att vara hemma en kväll & bara vara. Det här är en sådan kväll. Dessutom är jag ju en fattig student & då gäller det att planera sina kostnader, för att åka till tex. Helsingborg är inte det billigaste. Måste skaffa rabattkort snart, hade nog haft stor nytta av det!
Av denna anledning bestämde jag mig därför att göra lite nytta ikväll istället, så att vi snart kan skicka ut inbjudningar till studenten. Lika bra att vara ute i god tid tänkte jag...
Alla som läser denna raden är för övrigt varmt välkomna, ta detta som en unik & speciell personlig inbjudan! Blink, blink.


Förutom att klottra bokstäver på kuvert, har jag ikväll även sett Robins på tv & det var lika kul som vanligt. Han läste bl a. upp några rader från två fina alla hjärtans dag kort:


Jag kommer alltid att stå vid din sida,

allt för att slippa se dig framifrån!


Mitt hjärta tillhör dig,

för 30 000 får du min njure också!


För visst var det kärlekens dag igår, en dag som mest är till för alla lyckliga par som har någon att dela sin glädje & sorg med. Ingen dag för mig.



image10
(FotografNatta)



Förresten så råkade jag visst beställa två biljetter till Robins på onsdag, utan att ha frågat någon först om att följa med. Men det fixar sig alltid!

Skoj att vara impulsiv ibland. Dock inte lika kul för plånboken. Planera sina kostnader var det, ja...


Just nu ligger det choklad i kylen som väntar på att bli uppätet av mig & jag ser ingen anledning till att vänta.



Adios amigos!


Varning för långt inlägg.

Dagens inlägg hade jag tänkt tillägna en annan psykopat.

Naej, jag bara skojar! Han är ingen psykopat! Bara sådär lagom knäpp som man ska vara. Ungefär så som jag kan vara, men döljer ibland. ;)


Imorgon är det sista dagen på min praktik nr. 1. Jag har nämligen praktik nr. 2 som väntar efter lovet som kommer nästa vecka. Hälften klar, hälften kvar!

Jag kan helt ärligt säga att det här har varit min bästa praktik. Än så länge då,
borde jag kanske tillägga eftersom jag har en omgång kvar, men det är egentligen mer ett projekt som jag & en annan i klassen ska planera & utföra på Slagthuset.


Enda sen jag började på gymnasiet & var ute på praktik för första gången så har jag alltid fruktat den nästkommande. Då menar jag allvar. Fruktat.

Allt började med att jag var inom hemvården i Marieholm i 1:an, först två veckor på hösten & sedan fyra veckor på våren. Det var hemskt! Jag tyckte verkligen det. Att vakna upp varenda morgon & veta att jag skulle dit någon timme senare var en plåga.

Jag insåg direkt att jobba med gamlingar inte var något för mig. Eller så fick jag bara dåliga erfarenheter därifrån p.g.a. jag inte trivdes med mina handledare & inom själva yrket = dålig kombination. Men att sätta för stor press på en 15-åring, ta för givet att man redan kan allt & inte hjälpa en i olika situationer är kanske inte en bra start?

Numera drar jag alltid en suck av lättnad när vi kör igenom den hålan & jag vet att jag aldrig mer behöver komma dit en tidig morgon eller sen eftermiddag!


Utöver hemvården så har jag även praktiserat på kvinnokliniken samt barnsjukhuset, detta var då jag gick i 2:an. På KK trivdes jag ändå ganska bra bland alla bebisar & nyblivna mammor, samt med min snälla handledare som verkligen tog sig an mig.
Men fastän det hände en del spännande saker där, (I love you, Ich liebe dich... är en bra låt ;) så var det ju trots allt ett sjukhus & jag är inte helt överförtjust i att spendera tid där, så jag vill nog påstå att det här var min nästbästa praktikplats.

På barnsjukhuset trivdes jag sådär. Det positiva var att det handlade om barn samt att personalen var schysst. Det negativa var att min handledare däremot inte brydde sig så mycket om mig, samt att det var ett sjukhus som jag uppenbarligen inte gillar.


Nu känner jag att jag mest klagar på allt & alla & jag vill verkligen inte vara en sådan person. Antingen har jag haft otur eller så var omvårdnad kanske inte det bästa valet?

Hur som helst, det var ju meningen att jag skulle tillägna dagens inlägg åt min nuvarande praktik!
Jag kom visst av mig någonstans.


Jag har trivts bra på Lillemans massage!

För första gången någonsin så fick vi i år välja ett ställe inom vår inriktning, d.v.s inom hälsa & friskvård (inget sjukhus!) & därför så valde jag detta som NUMMER ETT på listan. I got lucky!

Det har varit tre roliga veckor med en supersnäll handledare & kul ställen att besöka. Jag har trivts jättebra! Jag hade definitivt ingen anledning att frukta praktiken denna gången, snarare tvärtom. Kommer bli lite sorgligt att komma tillbaka till skolan sen.
Jag menar det, jag öppnar mitt hjärta här damnit.


Men jag bestämde mig precis för att jag borde sommarjobba på Lillemans i sommar med eller utan "N":s tillåtelse. Och då vet jag kanske någon som sätter kaffet i halsen?



Adios amigos!


Silence! I kill you!

Jag tror & hoppas att ni känner igen den repliken!

Det är ju så Achmed, the dead terrorist, säger på klippen som man kan hitta på youtube.
Dem är jäkligt kuliga! Riktig underhållning.


Anledningen till att jag då valde den repliken som rubrik idag, är för att jag råkade stöta på psykopaten på tåget hem & den stämmer så väl in på henne! Jag kan nästan höra henne säga det.


Vem är då psykopaten kanske ni undrar?

Jo, det är en 50+ kvinna som brukar åka samma tåg som mig tyvärr. Eller tyvärr & tyvärr,
jag brukar undvika att sitta i samma vagn som henne.
Varför?

Jo, för att hon är ganska jobbig att dela vagn med, dock inte för att hon är en riktig psykopat, hon bara kallas för det. Eller hur ligger det till egentligen?

Jag tror faktiskt att man måste uppleva en hel tågresa med henne för att förstå hur besvärlig hon egentligen är. Det blir inte helt rätt när man ska beskriva...

Men jag kan i alla fall berätta att hon är en väldigt lättirriterad kvinna som alltid ska sitta inne i den tysta kupén & när psykopaten sitter där inne så gäller det verkligen att det är tyst.
Man får varken lyssna på mp3, bläddra i en tidning, viska, hosta eller ens andas. Man får inte heller lukta rök eller parfym. Det är hårda bud!

Om någon dessvärre skulle göra något av detta, även om det är väldigt försiktigt & tyst,
så får personen ifråga en tillsägelse direkt. Eller inte bara en, utan flera stycken på rad utan avbrott.

För det mesta så brukar det sluta med att psykopaten tjafsat sig igenom hela tågresan, från start till slut. Därmed har hon själv varit orsaken till att det aldrig är helt tyst i den tysta kupén,
men hon tycks aldrig fatta det själv.


Det roliga är att detta faktiskt är helt sant. Det händer varje dag & jag vet många personer som råkat ut för henne. Nån gång har jag t.o.m bara råkat nämna hennes nick psykopaten för någon & så har personen vetat vem det var utan att jag behövt förklara ett ord.


Varför jag nu tillägnade ett helt inlägg åt henne kan man undra. Jag tycker väl att hon är en speciell Eslövsprofil som är värd att nämnas! ;) Dessutom påminner hon ju lite om Achmed.



Adios amigos!


Jag skulle jobba hårt - lovar!

Nu har jag precis käkat upp en bakad potatis, mycket delicious. Det var ett tag sen så det var helt klart på tiden. Tänkte bara att det kunde va kul för er att veta!




Idag har jag spenderat min tid på Tegnérs som vanligt, eller som jag gjort de senaste två måndagarna rättare sagt. I & med att det var sista gången som jag var där så passade jag på att försöka ragga jobb. Jag är nästintill i ett desperat behov av att hitta ett & det är nästan,
men bara nästan, så att jag hade kunnat jobba för en slavlön.
Med mig därifrån fick jag i alla fall ett visitkort & lämnade även mitt nummer, så jag hoppas på att det leder till något. Skulle bli jätteglad då!

Istället för att åka tåg hem från Lund idag som jag brukar göra, fick jag faktiskt skjuts hem av mams som råkade befinna sig i närheten. Hon hade nämligen följt med min morfar till sjukhuset på nån undersökning & de var klara precis i lagom tid för att jag skulle kunna få följa med dem hem med bilen.


Vi i min familj & släkt är för övrigt jämt lika trevliga mot varandra, men allt sägs ju förstås alltid med en gnutta humor. För det mesta, utom när jag blir irriterad på min bror & det är inte alltför ovanligt om jag ska vara ärlig.


- Hör du dåligt eller?

- Det är du som mumlar!

- Ska jag slänga av dig här mitt på vägen eller?

- Ja, gör det!


När vi stannade i stan för att släppa av grandpa kom helt plötsligt "A.N" cyklandes så jag bestämde mig för att promenera hem med henne istället. Vi hann snacka om lite allt möjligt & jag fick bl a. reda på lite mer om The Studio som ligger i Malmö. Eller nja, jag fick mest reda på att det inte är så billigt.

Men om man får en gratis sminkning & de lyckas få fram några fina foton på en fast man är ful & inte fotogenisk så kanske det är värt det? Jag är ganska sugen på att testa om dem klarar av det.
Vill nån hänga med?



Adios amigos!


Friterat & så socker ovanpå det?

Eftersom solen sken denna vårliknande söndag, så bestämde jag mig för ta en promenad i det fina, men ack så kalla vädret. Jag insisterade på att mams skulle följa med mig & efter en stunds övertalning så fick jag sällskap ut. Vår runda tog drygt en & en halv timme & det var faktiskt rätt skönt ute. Det kan bero på att vi gick i en hyfsat snabb takt så att vi inte skulle frysa tårna av oss.

När vi kom hem kände jag mig duktig som varit så hälsosam!
Enda tills jag stoppade i mig hamburgare & pommesfrites som var vår lyxiga söndagsmat från Mc Donald's. Till det hade jag beställt en cola som jag inte druckit på evigheter eftersom jag inte brukar dricka läsk särskilt ofta, mer eller mindre aldrig.

Vilken besvikelse det var!

Smakade inte alls så som jag minns att det ska smaka. Jag undrar hur mycket procent av drickan som innehöll vatten & hur mycket det var som faktiskt innehöll läsk.


På tal om läsk så köpte jag lösgodis igår. Snygg övergång va?

Det brukar jag heller inte göra. Antar att jag inte blir sugen på godis så ofta.

Okej, det där var en lögn!

Jag blir ofta sugen på nått sött, men som tur är slipper jag köpa det själv eftersom jag alltid brukar hitta nått gott liggandes här hemma.

Igår var  jag & "A.O" nämligen på bio, men istället för att köpa godis före bion som de flesta människor gör, så köpte vi det efter att den slutat & gick sedan runt & tuggade för fullt.
Jag har aldrig påstått att jag är som alla andra & inte "A.O" heller för den delen. Därför jag bla. säger så kloka saker ibland:

Vi har lösgodis hemma ibland, inte såhär löst, men nästan!

Filmen vi såg heter Juno.

För er som inte sett den på reklam eller läst i nån tidning, så kan jag berätta att det handlar om en 16-årig tjej som blir gravid med sin bästa kompis, & som bestämmer sig för att hitta det perfekta paret & sedan adoptera bort barnet.

Det var faktiskt en bra film, helt ok! Därför så får den 8/10 Nathaliepoäng.  :)



Adios amigos!

Du har inte en aning.

För tillfället så önskar jag att alla mina tankar bara kunde försvinna. Dem gör mig olycklig.

Det är inget dåligt som har hänt, snarare något bra. Men det kommer snart att sluta,
& går då från bra till dåligt...
Jag vill inte att det ska vara så. Men vad ska jag göra åt det? Vad kan jag göra?

Ingenting.

Sucks.

Jag vill inte att det ska bli så som jag vet att det kommer bli.
Något man ser tillbaka på.
Det är bara så jäkla sorgligt. Tycker inte om att se tillbaka på det förflutna, just därför att det är det förflutna. Något som har hänt, som man inte kan ändra på & som aldrig kommer tillbaka igen...

Tryck på länken här under (den är osynlig!) & lyssna, verkligen lyssna. Så fin, så fin.
http://www.youtube.com/watch?v=leuTIh5SHSA


image18
(FotografNatta)



Till min fredagsunderhållning Robins åt jag naturgodis.
Vissa bitar är goda, andra inte. Det är min slutsats om huruvida jag gillar naturgodis eller inte. Den biten jag tuggar på just nu är god, mums!


Adios amigos!

Ingen Törnrosa här inte.

Det här blir mitt kortaste inlägg hittills!

Har nämligen inte tid att skriva ett långt p.g.a. jag måste sova om 30 minuter & har några saker att göra innan dess. Det är faktiskt som så, att jag ska upp strax efter 04 imorgonbitti & jag behöver ju min skönhetssömn. Speciellt denna veckan tycks den behövas extra mycket tycker jag. 

Min torsdag kan sammanfattas med att jag hade sovmorgon, tog en runda på stan, masserade två ryggar samt att jag "har sköna händer"!


Godnatt,
Adios amigos!

Snart en svåger rikare.

Förra veckan hittade vi ett fint inbjudningskort i brevlådan där det stod något i stil med:



                                  "Härmed inbjuds ni till vigseln mellan "T" & "P",

                                   den 28:e juni i Lunds Domkyrka klockan 14.00.


                                   Därefter har vi bröllopsmiddag med dans på Grand Hotel,

                                   bar till självkostnadspris.
 

                                   Klädsel: mörk kostym & aftonklänning."


Idag gav vi vårt besked - självklart så kommer vi! Och det ser jag verkligen fram emot.
Min halvsyster ska gifta sig!
Jag ska se till så att vi kommer först fram till kyrkan & därmed får bra platser,
för jag har tänkt fota allt. Lita på att kameran kommer gå varm den dagen/kvällen!

Detta blir förresten mitt första kyrkobröllop. Jag har bara varit på ett bröllop tidigare & det utspelade sig på en äng bredvid havet en fin sommardag. Det var väldigt vackert, men tyvärr så missade jag slutet eftersom jag svimmade. Fast det kan jag berätta om en annan gång!

 

 







("T":s & "J":s bröllop)


Adios amigos!

Pain, can't get enough.

För första gången på mycket länge fick jag idag sällskap av "A.N" på tåget till Lund,
det var en kort men trevlig resa. När tåget sedan landade på centralen gick jag av & styrde mina steg mot sjukhuset, men fastän jag försökte gå sakta kom jag ändå dit ca 25 minuter för tidigt.
När jag kom fram anmälde jag mig i receptionen & gick sedan upp en trappa med min Metro i handen, för att sätta mig i väntrummet tills någon skulle komma & hämta mig.


Ungefär 45 dryga minuter senare dök det äntligen upp en människa & bad mig följa ner på nedanvåningen igen eftersom de skulle ge mig bedövning. Jag gick efter, satte mig i stolen & blev sedan stucken typ fem gånger innan vi ansåg att jag inte hade nån känsel kvar i munnen.
Efter det första sticket började mitt hjärta helt plötsligt att dunka otroligt snabbt (200 slag/minut?) samtidigt som det stack till i min hals, mina axlar & armar. De var på väg att domna bort & det kändes som om jag skulle tappa dem

Det var riktigt jäkla obehagligt & jag tänkte att: shit, snart slutar jag att andas & dör!
Det var ju bara i munnen det skulle märkas liksom & själva sticken av sprutan känns ju egentligen inte så mycket. Men den skyldiga människan sa att det nog berodde på att jag spänt mig & att det förhoppningsvis skulle sluta snart, vilket det också gjorde till slut.


Efter att mitt hjärta återgått till sin normala rytm gick vi upp igen, 45 minuter efter schemat. Där gav en stressad & otrevlig sköterska mig tre tabletter samt en liten mugg vatten & sa åt mig att svälja dem snabbt.

Okej liksom?
Jag har svårt för att svälja tabletter vanligtvis & det var ännu svårare med en bedövad mun & en sköterska som stod & blängde på mig, kan jag berätta. När jag äntligen lyckats få ner dem var det i alla fall dags för operation. Ännu en gång fick jag halvsitta ner i en stol i drygt 20 minuter medan de höll på med, vad det nu än var de höll på med...

Sedan var det klart. Jag fick några papper & begav mig hemåt med vetskapen om att jag varken fick dricka eller äta innan bedövningen var borta. Jag vet att sådant tar tid, så när jag kom hem la jag mig i sängen för att vila & försöka sova några timmar. Det gick sådär.
Efterhand som bedövningen försvann, kom också smärtan. Till råga på allt fick jag också huvudvärk.


Nu, nio timmar efter att jag varit där, har bedövningen försvunnit helt men det gör fortfarande ont. Inte riktigt lika mycket som innan, men det känns helt klart. Tar dessutom lång tid när jag försöker äta & jag som är hungrig.



image9


Gosh. Nej, det har inte varit någon bra tisdag för mig.


Adios amigos!


Monday, monday, monday.

Måndag idag! Vad innebär då det?

Jo, att det är fyra dagar kvar tills det är helg igen!


Men det innebär också att jag denna morgon började med att ta mig till Tegnérs matsalar runt tio tiden för att stanna där till drygt tre på eftermiddagen. Jag fick masserat två ben samt svarat på några punkter av APU-uppdraget om hur min praktik är upplagd & hur föregående vecka var.
Jag fick även besök av en lärare på skolan, "E", som ville se hur jag sköter mig osv.
Exemplariskt naturligtvis! Sen gick samtalet av någon anledning mer över till handboll & det ger jag helt & hållet "N" skulden för.
 

På tal om handboll så kanske, kanske, kanske jag borde ge det en chans. Jag har aldrig brytt mig om den sporten tidigare, men så var det ju även med fotboll innan, tills jag en vacker dag upptäckte hur underhållande det kan vara att se på.
 

Jag minns det som igår! Det var en solig sommardag för några år sedan, närmare bestämt 2003. Jag kände inte för att vara utomhus & tror att det berodde på min allergi, så istället satt jag inomhus framför tv:n & bläddrade bland kanalerna. Plötsligt visades Dam-VM i fotboll i rutan.
Jag vet inte varför jag inte bytte kanal, kanske var det ödet!?

Hur som helst, från den stunden var jag i alla fall fast. Jag fortsatte att kolla på hela mästerskapet & blev faktiskt irriterad över att de inte vann när jag var så engagerad!

Jag fortsatte året därpå med att kolla på U21-EM (där "J" spelade nån match), "riktiga" EM, Allsvenskan, La Liga samt Champions League. Jag lärde mig alla regler, spelare, tränare & lag.


Rätt konstigt att jag inte tröttnade eftersom jag gick från att ha sett 0 matcher i mitt liv, till att se det mesta som visades, både på tv & på Landskrona IP som då var min hemmaarena (en del av mitt hjärta kommer alltid att vara svart-vitt randigt!).

Nu för tiden är jag dock inte riktigt lika flitig. Förra året såg jag nog bara två matcher på Malmö Stadion. Intresset har väl börja avta, tyvärr...


Var det inte min praktik jag skrev om?


Efter att vi varit på Tegnérs åkte vi till Puls, som vanligt. Jag börjar nästan känna mig hemma där. Timmarna gick & till sist var det mörkt ute & dags att sluta för dagen/kvällen.
För min del alltså.
Jag blev avsläppt i närheten av stationen, tog tåget hem & nu sitter jag alltså här & skriver som vanligt. Ganska stolt över mig själv som lyckas hålla igång den här bloggen så bra, det trodde jag faktiskt inte.


Imorgon ska jag till sjukhuset, wish me good luck?



Adios amigos!

Tömt plånboken!

Idag tog jag & "A.N" en runda till Center Syd för att se om vi kunde hitta nått kul att spendera pengar på. Vi körde hennes väg dit & min väg hem. Min var bäst!

Vi var där i drygt fyra timmar & hade alltså gott om tid på oss att gå omkring i alla affärerna. 
Jag köpte ett par jeans, två tröjor & ett par skor för er som är intresserade!
Innan vi åkte hem hann vi även med att käka lite på världens nyttigaste restaurang vars namn börjar på Mc & slutar på Donald's. Det är ju ett måste när man är där.


image12


Det är alltid kul med shoppingturer, förutom när man har lite pengar & får dåligt samvete, när man inte hittar något eller om ingenting passar, så tack för den här dagen "A.N". ;)


Adios amigos!

Day of the week.

Fredag idag! En underbar dag. Kanske den bästa på hela veckan!
Det är antingen fredag eller lördag som är den bästa, kan inte bestämma mig. Vad tycker ni? :)

Dagen idag gick relativt snabbt. Fick massera två personer: rygg & arm.
Utöver det läste jag hela Metro igen & dessutom tvingades jag anstränga de (få) hjärnceller jag har när jag löste två suduko. Det var tufft, men jag lyckades.




Just nu sitter jag & kollar på "Criminal Minds" på kanal5.
Jag har redan sett det här avsnittet. Samt nästa som sänds när detta slutat. Dem är ganska bra, men det är inte ens hälften så kul att se på om man redan kollat på dem en gång innan & kan handligen, då är det inte lika spännande.

Förresten, varför ser dem flesta på tv väldigt bra ut? Never mind, jag kan redan svaret.

Jag tror jag ska koka nudlar nu, blev så sugen på det, så här på tal om snygga skådespelare & så.


Adios amigos!

RSS 2.0